2018-04-26
Detta är Ron “DJ Ron Real” Tate.
Vi träffas i Clevelands finare distrikt.
Ron berättar lite om stadens historia och hur den är demografiskt uppdelad.
En gång i tiden var Clevelands befolkning nästan 70% svart.
Segregationen är stor, säger han och den går att ta på idag.
“Svarta och den spansktalande befolkningen bor i ytterområdena
som är hårt slagna av fattigdom medans vita har råd att bo i centrum”.
Ron är 36 år gammal och berättar att han varit kriminellt aktiv.
Han växte upp i ett tufft område i Cleveland.
“Precis intill var rapgruppen Bone Thugs N Harmony kommer ifrån, 
jag ska visa dig sen”, säger han.
“Valmöjligheterna var inte många, antingen sport eller gatan”.
Skolan då? Ron tittar på mig och säger “skolan i ghettot är inte en skola
för lärandet, det är bara en institution… tyvärr”.
Ron valde gatan och drogförsäljningen. Det slutade med sex års fängelse
i en tuff miljö. Litet utrymme, gäng, våld och ett par måltider om dagen.
“Jag hade precis fått tvillingar dessutom”.
Rons konsekvenser var kostsamma och han reflekterade
dagligen över sina handlingar och val.
Ron berättar att han var ett så kallat “love child”, hans pappa var gift
med en annan kvinna och hade en kort relation med Rons mamma.
Rons pappa valde att inte delta i sitt nyfödda barns liv.
“Jag tror att jag har sett honom 10%. Han fanns inte där.
Jag vet hur det påverkade mig och mitt liv. Hade ingen manlig förebild.
När jag satt bakom galler så tänkte jag, det är just samma
sak som jag gör mot mina tvillingar. Jag finns inte där för dem”
Ron lovade sig själv att inte återvända till fängelset.
Han satsade på att göra något positivt med sitt liv.
Efter sitt straff så återvände Ron till familjen, gifte sig med sin kärlek,
blev en försörjande förälder och satsade på sin dröm som DJ
och ville vara en förebild för unga. “Det är viktigt att unga har positiva förebilder.
Någon som finns där för dem. Någon som lyssnar och kan ge rätt guidning.
Vi måste vara “där” för dem eftersom vi är de äldre,
“The OGs” som kan leda dem till något positivt. Åtminstone så måste vi försöka”.
